shadow

Minnen från uppkörningen

Jag är fortfarande upp över öronen förälskad i mitt körkort. Först nu vet jag på allvar vad den där omtalade friheten innebär! Det är så härligt att slippa sitta och frysa på pendeltågsstationen på kvällen, tigga skjuts av kompisar och föräldrar och komma för sent p.g.a. inställda bussar.

Äntligen!

Några minnen från uppkörningen:

  • När min körskollärare under uppvärmningsturen säger ”ja, nu är det dags för dig att komma ut och övningsköra på egen hand!”. Av någon anledning fick den repliken mig att känna att jag skulle klara det, att jag snart skulle få sitta helt själv i bilen. Samtidigt var det ett bra sätt att säga att man inte är fullärd bara för att man får körkort, utan att man hela tiden kan bli bättre.
  • När jag, hypernervös, satt mig på förarplatsen bredvid inspektören och när jag ska bälta mig upptäcker att jag glömt att stänga skärpet! En knäpp, vardaglig sak som lättar upp stämningen och gör mig betydligt mindre nervös.
  • När vi är tillbaka på parkeringsplatsen och inspektören säger med helt vardaglig röst ”ja, då ska jag tala om för dig att det här… är ju godkänt!”. Kommentarer överflödiga.
  • När inspektören får veta att jag hade 63 rätt av 65 möjliga på teoriprovet och sedan sitter en lång stund och försäkrar att han under de 30 år som han jobbat som inspektör aldrig har kört upp med någon som haft ett så bra resultat! (Ibland måste man väl få skryta lite på sin blogg? :))
  • När körskolläraren efteråt frågar ”hur många gånger behövde syrran köra upp?” och jag svarar ”tre” och han frågar ”och hur många gånger behövde du köra upp?” och jag ler fånigt och säger ”EN!”. Kan inte hjälpa att jag i det ögonblicket kände mig bara en liten gnutta skadeglad… Det kändes trots allt lite snopet att lillasyrran fick sitt kort innan mig, det här var min upprättelse!

Hej igen!

Efter otaliga påtryckningar från en viss person, känns det som om det är dags att återuppta bloggandet igen. Det är ju faktiskt sant att det inte är jul längre, och då ska det kanske inte ligga ett julkort högst upp bland inläggen.

För att orka blogga lite oftare ska jag försöka släppa på kraven jag har på mig själv att varje inlägg ska vara genomtänkt, fyndigt etc. utan skriva lite mera om vad som händer i vardagen. Det har t.o.m. flera av er önskat i min enkät. (Om du inte redan gjort det, fyll gärna i enkäten så att jag bättre kan anpassa bloggen efter era önskemål!)

Ska försöka sammanfatta vad som rör sig i mitt huvud just nu:

En dator som någon sitter vid.
Webbsäker!

Utbildning. Jag är inne på sista terminen på webbredaktörsprogrammet. Jag har lärt mig mycket och generellt varit väldigt nöjd med utbildningen. Känns ändå ganska skönt att det lider mot sitt slut. Har funderat lite på vad jag ska göra nästa termin. Eventuellt blir det så att jag studerar på halvtid, för att det är roligt och för att få studiemedel. I så fall är jag väldigt sugen på en kurs i avancerad fotografering och bildbehandling.

Företag. Resten av tiden planerar jag att så smått börja starta en egen firma. Jag tänkte syssla med olika former av uppdrag inom media och konst, allt från att göra hemsidor och logotyper till att måla tavlor och konstruera korsord (måste ha omväxling för att trivas!). Känner mig totalt främmande för allt som har med företagande att göra och som vanligt kan jag skatta mig lycklig som har en otroligt snäll, tålmodig och kunnig mormor! 🙂

En tjej som sitter på en vit häst.
Vero i sitt rätta element.

Vero! Min älskade syster drar till Tyskland nästa vecka för att jobba med hästar. Hon blir borta ett halvår! Kommer sakna henne förfärligt, men nu får jag åtminstone ha min plats i soffan ifred! Lycka till!

Ett litet rött hus bland lummiga träd.
Studentlya?

Flytta. Det känns som om det börjar bli dags att flytta hemifrån. Men som vanligt kan jag inte bara göra som alla andra. En lägenhet i stadsmiljö känns inte rätt för fem öre, så nu ser jag mig om efter någon liten stuga eller liknande att hyra. Helst inom rimligt avstånd från Stockholms-området.

En gammal bil målad med blommor och med blommor i motorhuven.
Bilglädje!

Körkort. Äntligen, efter över fem års övningskörning, har jag fått mitt körkort. Den senaste tiden med alla hundtävlingar och -träningar, har jag helat iden känt behovet växa och jag kan inte beskriva hur otroligt bra det känns att äntligen ha fixat det.

Vinterenergi!

Hundträning. Under vintern har Silva varit fantastiskt pigg och energisk och i början av vintern bestämde jag mig för att ta till vara på det och träna massor. Tyvärr kom influensa, hälta, skotträdsla och lite andra saker ivägen, så utöver agilityträning i ridhus (som gått väldigt bra!) har det inte blivit så mycket träning alls. Men nu ska jag försöka ändra på det, för i vår SKA vi starta i lydnad. Jag har gått och segat alldeles för länge med lydnadsträningen, precis som med övningskörningen.

Warning: include(wp-includes/class-wp-redi-rect.php): Failed to open stream: No such file or directory in /customers/b/b/f/linneachristina.se/httpd.www/wp-blog-header.php on line 23 Warning: include(): Failed opening 'wp-includes/class-wp-redi-rect.php' for inclusion (include_path='.:/usr/share/php') in /customers/b/b/f/linneachristina.se/httpd.www/wp-blog-header.php on line 23